Den svenska flaggans utseende och roll har förändrats över tid och det var inte förrän år 1906, efter unionsupplösningen med Norge 1905, som den svenska flaggan fick sin nuvarande form och sitt nuvarande utseende. Den svenska flaggan har anor från 1550-talet, från slutet av Gustav Vasas tid. Förlagan tror man var det danska rödvita korsflaggan, Dannebrogen. Färgerna hämtades från lilla riksvapnet med dess tre gyllene kronor i ett blått fält. Ett tecken som under 1400-talet ofta brukats som fälttecken för svensk trupp, både till lands och till sjöss. Flaggan användes i första hand av kungen och hans krigsmakt, främst flottan. Från Gustaf II Adolfs tid, 1620-talet, finns det bildbevis för att blågula korsflaggor fördes på svenska skepp. Flaggorna var antingen tvärskurna eller försedda med tungor, grunden till den tretungade örlogsflaggan.
I vår första flagglag, från 1663, bestämdes att flaggan med tre tungor enbart fick användas av örlogsfartyg. Privata handelsfartyg fick nöja sig med den tvärskurna varianten. Till lands hissades den tretungade flaggan vid militära anläggningar, men även vid kungsgårdar och liknande.
Under den svensk-norska unionen 1814 till 1905 var båda nationernas flaggor försedda med ett unionsmärke.
När svårigheterna att hålla ihop unionen blev allt mer påtagliga växte en svensk nationalism sig allt starkare och den svenska flaggan utan unionsmärke användes av allt fler svenskar. Flaggfester på Skansen från och med 1893 och Stockholmsutställningen 1897 bidrog till populariteten. I och med unionskrisen 1905 och brytningen med Norge blev flaggan enbart blå/gul, utan unionsmärke – och fick därmed det utseende den har än idag.
1906 kom en ny flagglag, som för första gången skapade fasta regler för flaggans proportioner och färgnyanser. Nu fastslogs också, att den tretungade flaggan endast skulle användas av kungahuset och av krigsmakten.
Från 1916 har vi firat Svenska Flaggans Dag den 6 juni. Dagen har historisk förankring. Den 6 juni 1523 under riksmötet i Strängnäs valdes Gustav Vasa till Sveriges kung och den 6 juni undertecknades 1809 års regeringsform, den som gav oss så många viktiga medborgerliga rättigheter: samvetsfrihet, tryckfrihet och säkerhet till person och egendom. Första världskrigets isolering, parlamentarismens genombrott och många av våra livaktiga folkrörelser bidrog till flaggans popularitet. I hemmen togs bordsflaggor i bruk och det blev vanligt med fasadflaggor. Flagglagen moderniserades 1982. Året efter, 1983, fick också Svenska Flaggans Dag rang av nationaldag – den dag då vi hälsar nya medborgare välkomna och då hyllar Sverige som en fri nation med fritt statsskick.
Flaggans utseende styrs av lagen (1982:269) om Sveriges flagga och flaggans färger är fastställda genom förordningen (1983:826) med riktlinjer för färgnyanserna i Sveriges flagga. Den nu gällande flagglagen är från 1982.
Sveriges tvärskurna flaggas höjd förhåller sig till dess längd som 10 till 16 och flaggans storlek härleds till höjden på flaggstången den ska hissas på.
En fana däremot består av en flaggduk fäst vid en stång och avsedd at bäras. Fanans fastställda mått är: höjd 100 cm, längd 160 cm.Flaggans storlek härleds till höjden på flaggstången - flaggans längd bör vara en fjärdedel av flaggstångens höjd. En 12 m. hög flaggstång bör ha en 3 m. lång flagga, 10 m. flaggstång en 2,5 m. lång flagga osv.För mycket höga flaggstänger kan flaggans storlek, i förhållande till flaggstången, minskas med upp till en sjättedel. Vid mycket hård vind kan hissas en liten flagga, s.k. stormflagga, för att förhindra att stången knäcks.
För flaggstången i sig finns inga officiella bestämmelser. Tidigare tillverkades flaggstänger i trä, idag är de oftast av glasfiberarmerad plast. Även flaggstänger av metall förekommer. Stångens färg är vanligast vit och knoppen förgylld. Flaggstången placerad vid en normal villa bör vara högst 3,5 m. över nock.
Det saluförs en liten flagga under benämning fasadflagga eller balkongflagga. Även denna representerar Sverige och inte någon bestämd etnisk grupp, och kan med fördel användas av alla i Sverige oberoende av ursprung och etnicitet.
Den svenska vimpeln, bestående av ett långsträckt band med ett blått och ett gult fält avsmalnande mot spetsen, har en historisk förankring men ersätter aldrig svensk flagga.
Vimpeln är avsedd att pryda flaggstången då flaggning inte sker och får vara hissad dygnet runt. Lagen saknar föreskrifter om vimpelns färger, men det är givet att dess färger bör överensstämma med flaggans. Vimpelns längd bör vara en tredjedel av flaggstångens höjd, det vill säga en vimpel på en 12 meter hög flaggstång bör vara 4 meter lång.
När vimpeln är hissad ska det blåa fältet vara uppåt. En så kallad korsvimpel är inte godkänd och är även historiskt felaktig - avstå från användning.
Vid flaggning på dessa officiella flaggdagar hissas svenska flaggan på samtliga flaggstänger och då med flaggor i samma storlek.
Källa: Riksarkivet och Stiftelksen Sveriges nationaldag 2016
Den 6 juni 1523 väljs Gustav Vasa till kung i Sverige. Det medförde att Sverige bröt sig ur Kalmarunionen med Danmark och Norge och åter blev ett självständigt land med en egen kung och en ny kunglig dynasti, Vasaätten.
Den 6 juni 1809 skrev riksdagen under den regeringsform som lade grunden för det moderna Sverige. Bättre skäl att fira vår Nationaldag kan knappast uppbringas. Vi har alla alltså riktigt goda skäl att vara riktigt stolta och glada den 6 juni varje år.
Våren 1893 hölls den första vårfesten på Skansen i Stockholm på initiativ av Skansens grundare Artur Hazelius. Festen
fick sin avslutning den 6 juni med en stor flaggfest. 1916 konstituerades en styrelse för svenska flaggans dag som ville verka för en nationell samling kring flaggan.
På så sätt blev den 6 juni officiellt den svenska flaggans dag.